Sammanfattande inlägg.

Nu har kursen gått till sitt slut och det har vart en spännande och lärorik process.

Fantastiskt har varit att få ta del av allas rapporter och gestaltningar och se en sådan stor variation i klassen när det gäller just inehåll, kunskaper och olika förmågor. Detta har gett mig vidare inspiration framförallt ifrån samtalen som skedde under opponeringarna. Just samtalen skapade stundtals mycket värdefull information kopplat till läraryrket då alla kunde bolla fram och tillbaka och problimatisera i en konstruktiv anda kring rapportinnehåll och gestaltning, likaså kunde jag se förbättrningspunker i mitt egna arbete genom att få ta del av andras synpunker från opponeringen på mig. Jag hoppas likaså att jag kunnat vara med att bidra till andra, min opponering på Lalla var en kul erfarenhet. Just att kunna se föbättringspunkter och kunna ge konstruktiv kritik känns som en relevant förmåga i läraryrket men det kan kännas svårt vissa gånger, just att inte veta hur personen i fråga kommer reagera på det som sägs men likaså hur det sägs. Jag känner efter min respondering att jag har med mig förbättringspunkter som jag kanske inte klunde se helt objektiv själv först. Både opponeringen och responderingen känns som en värdefull tillgång i utbildningen. Många frågetecken har dessutom besvarats kring hur jag kan arbeta vidare i rapportform samt i min egna gestaltningsprocess vilket känns stärkande och positivt. Det är alltid kul att ställa ut och det finaste var att se alla andra kamraters arbeten som de kämpat på med under hela kursen. Det var tyvärr lite knappt med tid och jag känner rent spontant att fokus på rapport och opponeringar gjorde utställningen något lidande. Men positivt är ju faktiskt att vi fick ihop båda delarna. Rapport samt gestaltning. Konstnärspresentationerna var en mycket lärorik del i kursen för mig. Här var det otroligt kul att ta del av andras val av konstnärer och se de olika föredragstekniker alla hade till sitt förfogande men likaså gav presentationerna nya insikter i hur jag själv kan arbeta konstnärligt genom  andras arbetsprocesser och insirerande livshistorier.
Det kändes viktigt att få öva på mina retoriska förmåga som framtida lärare och konstnärspresentationen var kanonkul i detta avseende och att få välja konstnär själv gjorde att det hela kändes meningsfullt.
Kursen sluter dessutom ihop först året på lärarprogrammet och det har varit en fantastisk resa att få kliva in i läraryrkets värld genom utbildningen. Inlägget innan detta på bloggen är en del av mitt sammanfattande blogginlägg. Jag hade missuppfattat när inlägget skulle publiceras så gjorde det en vecka för tidigt så läs gärna det.

Yoda är är en av mina favoritlärare och han får en hedersfylld plats här på mitt sista blogginlägg som en symbol för fred och visdom. För den som vill ha vidare insikter kring Yodas filosofi kan vidare se den äldre"Star Wars" trilogin  som en fin sommaravkoppling en regnig dag. Ha det fint tills vi ses nästa gång and may the force be with you all. 

 

 Gestaltning sammanfattning.

De tre översta bilderna är målade under de två sista veckorna på gestaltningen. De får summera mitt arbete där jag behövde ha lite prestigelös sysselsättning där jag bara får koppla av. Jag trivs med att inte behöva reflektera så mycket på vad jag faktiskt gör och något jag insett är att då går det lättare, iallafall för mig. Det är fantastiskt att kunna uttrycka sig i ord men det finns delvis stora begränsningar då språk är uppsatta av regler och skapade av människan som ett verktyg till att kunna uttrycka sig verbalt. Konstens språk har för mig inga regler, det är därför det är så spännande. Bilder och fenomen inom den kreativa världen kommunicerar likaså fast de behöver alltid inte förklaras. De talar för sig själva i sin kommunikation. 

Jag känner nu i slutändan at det är processen som blivit mitt resultat i denna gestaltning vilket vart kul på många sätt. Att inte riktigt veta vart det bär av och se vilka nya erfarenheter som kommer i processen. Att ha arbetat med film i detta projekt har vart lärorikt men problematiskt på många sätt. Yttre faktorer som att min dator förstördes, problem i program och annat runt omkring har gjort sluresultatet lidande. Jag fick helt enkelt inte klart filmen så som jag ville och det vara många faktorer som gick emot mig denna gång. Det får i slutändan ses som lärdom. Om jag skall beskriva gestaltningen så har jag försökt vara o nuet och och se vad som kommer till mig därefter. Jag har känt mig fri i att testa olika in och utgångar med delade resultat. Mindre lyckat rent gestaltningsmässigt blev det när jag försökte rädda salamandarar mitt i allt men jag känner rent från hjärtat att det är det som betytt mest för mig i denna process och det har öppnat upp intressanta tankar som jag definitivt kommer att arbeta vidare med. Problemet var nog att jag ville hinna med för mycket plus att det var alldelses för mycket personliga känslor inblandat som gjorde det svårt. I naturskyddsprojektet är det bara salamandrarnas överlevnad som är viktigt för mig och jag fortsätter just nu min kamp fast utanför denna gestaltning. 

processen och vägen är faktiskt det som blivit mitt resultat och jag känner att livet fungerar på samma sätt, när det går mot sitt slut är det erfarenheterna vi tar med oss och inget annat. En dag kan kännas obetydelsefull men den sker bara en gång och på sitt unika sätt. Med dessa ord avslutar jag gestaltningen för denna gång och tackar för mig. 

Tanken var att alla dessa filmklipp skulle bli en färdig film men digitala problem har hindrat mig
Jag kommer förhoppningsvis  få klart filmen i helgen och kommer lägga upp den här.

Filmer från gestaltning nedan.

https://vimeo.com/215099815 
Lösen: 6666


https://vimeo.com/211956631 
Lösen: 666


https://vimeo.com/210848632


https://vimeo.com/210670439

Handledning och gestaltning vecka  6-7.

Under min senaste gestaltningsperiod har jag funderat på vad bildämnt kan och får utrymma men likaså vad som är konst eller en undersökande process med en kreativ inriktning.

Just nu har jag under gestaltningsperioden kommit att utforska lite olika områden som kommit till av orsak och verkan genom processen. Medierna jag har arbetat genom min gestaltning har varit teckning, film, filosofi.

Jag ville utforska makt och min identitet ytterligare och jag har känt på senaste tiden att min konst känns meningslös om den inte bidrar till något eller rättare sagt om inte jag bidrar till något.

Jag har haft mycket tankar på det senaste vad identitet är och olika varelsers identiteter och jag har de senast två veckorna investerat all min tid til att försöka skydda ett litet unikt naturområde.

En liten damm jag lekt vid som barn. Den har altid innehållt fridlysta groddjur och salamndrar men för varje år som gått har betånden minskat och idag hotas området av privata byggbolag som köpt upp marken och har planer att bygga där. Dammen är dessutom kraftigt nedskräpad och utan hjälp kommer den försvinna.

Liten vattensalamander, hane.

detta var den första lille killen jag hittade i dammen och tog fotografi på.

Jag har beslutat mig för att hindra att det byggs där dammen är och  har försökt få hjälp i projektet via naturskyddsföreningen och länsstyrelsen.

Det tragiska är att jag inte fått gehör från dem och de båda instanserna kommer med otaliga ursäkter varför de inte kan hjälpa till eller hindra att det byggs där dammen är.

 Bara att möta denna byråkrati och besvikelse från de människorna som skall vara med att skydda vår planet och vår omtåliga natur har varit en kamp i sig och jag känner verkligen av hur de använder sin makt i att inte välja att göra något åt saken. Problematiskt för dem är att jag har samlat ihop åsikter från de människor som bor i området och de är på min sida, jag kommer nu använda min makt mot dem på länsstyrelsen och naturkompaniet i att ge djuren rätt att få leva i detta fall. Jag har tänkt kontakta tidningen och belysa problemet och senaste veckan har jag själv städat upp dammen och identifierat de 2 rödlistade salamanderarterna. Bara detta har vart ett projekt i sig då de skall infångas, fotograferas, identifieras som art för att sedan läggas in i något som heter artbanken. Artbanken är ett arkiv för biologer och naturskydd som är till för att ge information om djurarters livsmiljöer och existens på en specifik plats. Detta för att förhindra att unika områden undanröjs och skyddas vid behov. T.ex om fridlysta arter finns där som i detta fallet.

Större vattensalamander, hane.

 Liv är för mig kopplat till identitet och andra djurs identiteter är för mig lika viktiga som människors. Under tiden människan fokuserar på sig själva och glömmer av allt annat liv runt omkring dem försvinner varje dag över 100 djurarter (för alltid).

Unika varelser med samma rätt att leva här som oss.

För mig är konst något som är subjektivt vackert, För mig är liv vackert i alla former. Om jag utgår ifrån min identitet när jag gör val i försöka förändra något som i detta fallet kan det ses isåfall ses som en del i en undersökande gestaltningsform kopplat till kreativitet?

Jag känner själv som som framtida lärare att jag vill bidra till att förändra till det bättre och att få andra människor att hitta mening och tro på sig själva. Om jag hade målat eller gjort en film kopplat till processen jag ovan beskrivit hade det kunnat ses som konst men vart går gränsen? Vad är konst? Vad får ingå och inte i bildämnet?

Jag vill t.ex. kunna få in milöarbete i bildämnet utan at det tar över och blir biologi men vart går gränsen?

Det jag har presenterat i detta inlägget är kommet ifrån min gestaltning genom orsak och verkan. Kan jag fortsätta i olika riktningar utan att ha ett färdigt resultat att presentera, alltså kan resultatet vara processen? Om vi ser till begreppet kreativitet.

  "I kreativitet ingår att frambringa nya idéer, vara originell, genomföra idéerna och att bearbeta dem." (Wikipedia.se).

För mig blir detta projekt större än det verkar. Jag känner mig anvarig för livet i dammen just för att jag vet att jag kan påverka. Utan min hjälp kommer livet i dammen  försvinna på denna plats. Just nu har jag inte bara makten över mig själv utan den största makten att kunna rädda dessa fantastiska varelser. Jag är den enda drivande kraften i detta projekt vilket gör att jag får ännu mer kraft, jag ser det som ett test. Orkar jag att kämpa för liv. Svaret är ja, det känns inte ens jobbigt utan som en växande kraft som kommer djupt innifrån och som länkar mig till något större. Jag känner mig levande och jag har skaffat mig en relation och ett ansvar för dessa varelser utan att de ens vet att jag existerar.

Större vattensalamander, hona.

Bilderna på salamandrarna är de jag tog till artbanken och de får vara en del av gestaltningen.