Reflektion - Gestaltningsvecka nr 1.

Veckan var rätt trögstartad rent praktiskt, första dagen gick till för att hitta inspiration och tänka ut olika vägar jag kanske kan använda mig av. Jag vet inte vad det här momentet jag göra idag kommer bli men jag har tänkt att ha en overheadmaskin och sedan skapa något live och filma detta. Filmsekvenserna skall bli min utgångspunkt och jag hoppas att de skall ge vidare tankar som väcker fantasin och öppnar upp vägar att starta detta gestaltningsprojekt. Uppstarten gick praktiskt rätt bra men det tog mycket tid till allt runtomkring som att fixa kamera, stativ, ladda batteri, ordna med färg mm.

https://vimeo.com/210848632

(Om länken inte fungerar här så kopiera den och klistra in den i sökfältet)

Jag använde mig av bläck och en genomskinlig plastfilm som jag lade på en overhead, jag filmade sedan den stora bilden som monitorn visade, detta medans jag arbetade med färgen.

Jag kommer att börja med ”Identitet” som gestaltningsperspektiv och just nu vill jag arbeta med min egen identitet där jag vill utforska hur den kan visas genom olika vägar, uttryck och känslor. Något som jag tänker på är att det inte kan finnas ett givet svar kring identitet och att det direkt är kopplat till existenstiella frågeställningar som berör religion, vår existens, döden, och livet. 

Vad är identitet? Det beror helt på vilket perspektiv som tas. Identitet är kopplat starkt till vilka vi är som levande varelser och hur bra vi känner oss själva i världen vi lever i. Men hur kan någon veta vem den är fullt ut. För att svara på den frågan helt och fullt kan det ses som att vi måste ha konkreta svar på vad som hände t.ex innan livet eller vad som kommer hända efter döden. Utan att veta detta kan det inte heller ges en exakt definition av en identitet. Jag har valt att skapa en fråga som lyder:
Vad är en människa? Om du skulle beskriva en människa för något som aldrig sett en människa, hur skulle du göra? Det kan ses som en svår uppgift. Varje djur och människa är unik och om vi ser vad vi människor är kapabla till är kan det ses i ett spektra från ren ondska till fulländad kärlek. Här kan vi fråga oss vad ondska eller ren kärlek är. Jag tror de flesta kommer ha mycket lika svar men många dessutom olika. Det jag tar upp här är på det sättet kopplat till identitet och jag skrapar bara ytterst på ytan. Jag hoppas i gestaltningsperioden kunna utforska detta och gå ner på djupare vatten.
 

Jag har hittills improviserat fram motiv utifrån mina rörelser och impulser i nuet och utforskar här min nuvarande fysiska identitet. Detta blev en uttömmande process med en del intressanta resultat som jag nog kommer kunna ha användning för. Mycket av det filmade materialet blev dåligt men några oväntade resultat fick faktiskt den typ av känsla jag sökte. Jag prövade en mängd olika saker som att blåsa på färgen, låta den rinna, blanda i andra färger, skaka på pappret och bara sitta stilla och studera vad som hände. Genom att senare titta på det filmade materialet kunde jag identifiera de tekniker jag använt i de klipp som blev bra. Detta blev ny kunskap för mig, jag fick en klar bild om vad som fungerade och inte. Jag kommer fortsätta i samma anda för att få fram nya resultat och mer material.

I detta skede fick jag nya tankar om att utforska vad makt inte kan kontrollera. Jag kom att tänka på fantasin som unikt element som ingen auktoritet eller maktutövare kan ta ifrån en. Oavsett vad en människa blir utsatt för när den blir offer för makt så går det aldrig kontrollera vad någon skall tänka, vilket hopp någon har inom sig, eller förhindra fantasin att äga rum om den vill ta fäste. Första gestaltningsveckan får ses som uppvärmning och jag har inte riktigt fått exakt klarhet i vad jag kommer att göra eller vad det kommer att leda till men processen är igång och tankarna formas under tiden. I nuläget får jag redigera filmmaterialet, mycket strul har uppstått i redigeringsprogrammet och de tekniska problem som kommit i min väg har jag positivt tagit lärdom av. Jag ser fram emot nästa vecka där jag tänkt klippa ihop material och filma ytterligare.

Kulturorientering.

I början av terminen var vi på klassresa till Köpenhamn där vi besökte konstmuseet Louisiana.

Museet hade en utställning av konstnären "Louise Bourgeois" som visade "Cells" som är ett av hennes stora livsverk. Utställningen i sig var helt fantastisk och jag blev oerhört imponerad av den slagkraft hennes konst har som kom i form av enorma installationer där rummen hade använts för att förstärka verkens karaktär. Jag ville först  tolka utställningen själv utan att läsa på för mycket innan om själva utställningen och verken. Intressant var att se till de olika uttrycksmedium Louise använt sig av och av hur många de var. Dessa olika arbetssätt var alltifrån skulptur, glasblåsning, måleri, installationer, teckning, poesi mm. Många installationer var enorma stålkonstruktioner som i sig ställer i sig hög grad av kunskap inom just det hantverket. Likaså med glasblåseri och många av de andra Metoder som använts. Jag får direkt känslan av att Louise inte kan ha gjort alla delar själv utan att ett samarbete med andra konstnärer och hantverkare kanske har vart en del av hennes arbetssätt. detta är dock en egen tolkning. Det var helt enkelt en sådan enorm produktion som liknade hur en filmregissör arbetar med ett stort produktionsteam för att få fram sin slutliga vision.

Kollektiva samarbete inom olika konstformer kan ses som ett kraftfull verktyg i att tänja gränserna i vad som är möjligt för en ensam människas tankevärld. 

Louise Bourgeois behandlar  teman i sin konst som berör det undermedvetna, sexualitet, döden och kroppen. Själv kunde jag känna den röda tråden i Utställningen "Cells" berörde alla dessa teman med en stark koppling till kroppen och det undermedvetna. Cellerna representerar olika former av sinnestillstånd som målar upp en psykologisk och känslomässig förnimmelse av Louise subjektiva värld. Dessa känslor blev sedan en subjektiv upplevelse för mig som tog andra former vilket är ett intressant fenomen i sig. Verken i sig gav mig en genomgående känsla av viss ångest men som tog olika uttryck i vackra impulser format genom konstens olika språk. 

Louise har förklarat att varje cell representerar olika typer av smärta men likaså att cellerna är sammanlänkade med en rädsla och att denna rädsla är själva smärtan. På utställningen fanns en av Louise Bourgeois kända spindlar. Louise började använda spindeln som symbol i sin konst på 90-talet och den går under namnet "Maman" som hyllar hennes moders styrka i starka metaforer kopplade till spindelns egenskaper som djur. 

Den installation som gjorde störst intryck på mig var den stora stålburen med glaskulor vilka befann sig i olika nivåer inom buren. Dessa glaskulor symboliserade olika celler som för mig skapade en annan känsla av olika universum sedda utifrån en punkt där vi människor aldrig befunnit oss. Inspirerande var att Louise gjorde aktivt konst fram till sin död vid 98 års ålder och det var vid hennes äldre år som hon först blivit riktigt erkänd.

  Lånad Bok

 Det var svårt att hitta en bok då det fanns så oerhört mycket bra och inspirerande litteratur.

Till slut valde jag en bok som heter "Wiews" som visar konstnären "Roger Deans" arbeten och karriär.  och han är fortfarande aktiv trots sin ålder på 74 år.

Roger Dean är framförallt känd för sina säregna skivomslag och många band använde sig av hans bilder under 70-80 talet, han är fortfarande aktiv trots sin ålder på 74 år. Även om det är skivomslagen som blev konventionellt erkända så arbetade Dean inom många olika områden som möbeldesign, arkitektur, skulptur och teckning och måleri.  Han använde sig av annorlunda metoder som är svåra att identifiera även för ett tränat öga och han försöker medvetet göra sina tekniker osynliga. Teknikerna han ofta använder sig av är oljebad med olika kulörer och kollage med olika täckande ytor.

Jag hade själv velat pröva oljebad med färger och det var otroligt spännande att se hur han använder sig av dessa för att skapa sina unika miljöer, bakgrunder och motiv.

Här är ett par exempel från skivomslag Roger Dean har designat.

Även om det är skivomslagen som blev konventionellt erkända så är han inom konstvärlden känd för sin innovativa arkitektur, möbeldesign och bildskapande. Dean använder i sin konst element av historia, fantasy, science-fiction, och det undermedvetna som genomsyrar hans arbeten och hans arkitektur. Dessa kan ofta ses som framtidsvisioner i förverkligat tillstånd.

Något som verkligen inspirerar är att Roger Dean inte följde någon trend eller konströrelse vilket gjorde hans verk  unika och udda. Roger Deans arbeten inspirerade dessutom musikbranschen och filmindustrin. Miljöerna i  Filmen Avatar har inspirerats av Roger Deans landskap som återfinns i hans verk. Utöver detta har han arbetat med bokomslag och tv-spelsomslag framförallt under 80-tal. Tv-spelsklassikern Tetris omslag är designat av Roger Dean.

Dean utbildade sig i sina tidiga år inom industriell design, därefter studerade han silversmide och möbeldesign. Det är otroligt att se Deans mångfald och hans kunskaper inom de olika hantverksområden han rör sig inom. Dessa kanske kan ses som bidragande faktorer till varför att hans visioner kan ta så vågade mått och kan förverkligas inom så många områden, detta då han inte är begränsad av praktisk kunskap i uttrycksmetoder.  

Genom att ta del av Roger Deans karriär och hur han arbetat får det mig att tänka på hur lärorikt det är att pröva och undersöka olika metoder inom det kreativa skapandet. När någon lär sig och strävar efter nya arbetsmetoder, tekniker och tankesätt kommer dessa i slutändan integreras och ge den skapande större frihet i att närma sig sin vision oavsett storlek mentalt eller fysiskt.

Roger Dean är fortfarande aktiv trots sin ålder på 74 år och den sista bilden ger en tydlig bild av hur hans storskaliga arbeten kan se ut.

                                           Utställning 2.

Hasselblad and the moon.

 

  

Utställningen "Hasselblad and the moon" Var en intressant upplevelse som belyser kamerans utveckling och Hasselbladskameran specifikt. Människans första steg på månen togs av en hasselbladskamera som astronauten Neil Armstrong hade monterat på sitt bröst. Just denna rymdexpedition gick under namnet "Apollo 11" vilket i sin tur var en viktig del i kalla kriget just för att USA kunde bevisa  i bilderna från månen och rymden sin tekniska utveckling gentemot Sovjetunionen. 

 Något som slog mig är att Neil Armstrong inte var någon professionell fotograf men genom en fantastisk kamera och ett unikt motiv lyckades han skapa flera Ikoniska bilder från rymden som människan tidigare aldrig hade skådat, för första gången kunde vi se våran egna planet som en ensam kropp i kosmos.

En tanke jag får på utställningen är att motivvalet för mig är viktigare framför teknisk prestanda. Placerar sig en fotograf sig i en intressant miljö och tar en bild kan det ses som att bilden automatisk kommer bli intressant. På utställningen blev jag absolut mest imponerad av att människan vart på månen och kunna se detta med egna ögon genom en bild. En tanke som slår mig vid dessa bilder är först och främst inte kamerans tekniska prestanda och bildens fina kvalitet utan motivet. Bilderna är självklart fina rent kvalitetsmässigt vilket förstärker intrycket ytterligare. 

Intressant att se till här är att det finns många som förespråkar att hela månlandningen är riggad och att bilderna är noga tagna i studio. En annan rolig trivia är att Stanley Kubrik gick offentligt ut strax innan han dog och sa att det var han som hade tagit bilderna på månlandningen i studio anställd av USA:s regering och utförde fotograferingen i samarbete med Nasa (USA:s rymdorganisation som ansvarade för Apollo expeditionerna). Jag förespråkar inte att detta har hänt men intressant att se till är att Stanley Kubrik i de flesta av sina filmer fick låna objektiv av Nasa till sina enorma vidvinklar som han inte kunde få fram med något annat objektiv, varför han fick låna dessa objektiv tycker jag är en kul och intressant tanke. Nog om detta.

Det jag vill komma till är att man skall alltid ställa sig kritisk till det man ser och inte ta allt som universella sanningar för att det visas på en bild. Detta får mig direkt att koppla tankarna till retuscheringen i reklambilder samt hur dessa vinklas bilder genom manipulation. På detta sätt förvrängs det vi ser och framför blir ungdomar och barn offer för detta i film och reklam. Dessa typer av bilder är perfekt att ha i bildundervisningen i skolan om man vill inta ett samhällskritiskt perspektiv, samtala kring könsnormer, sexualitet, klass mm.

Kul är att se utvecklingen Hasselbladskameran haft genom tiderna och inom vilka områden den verkat. Kameran var först aktiv inom flygplansspaning för att sedan övergå till en kamera anpassad för fågelskådning för att sedan användas i rymden till sist för att utvecklas till en civil kamera för amatörer och professionella fotografer. 

Det årliga internationella Hasselbladspriset är ett hedersfyllt internationellt pris som Fotografer tilldelas för framstående fotografisk gärning med en prissumma på 1 miljon kr.

Här är avslutningsvis en bild på paret Hasselblad där de går igenom fotografier från månlandningen 1969.

Utställning 3.

Stadslandskap.

Utställningen stadslandskap finns att se på Göteborgs konstmuseum. Det är en stor blandning av olika konstnärers verk och utställningen där alla får visa sin version och bild av stadslandskapet. Det är många vardagliga miljöer satta i intressanta kontexter som gestaltas genom olika medium. Teknikerna som återfinns på utställningen är installationer, måleri, skulptur, animation, arkitektur samt modellbygge, fotografi samt grafik. 

Det var kul att se att det var både gamla och nya verk som fick vara med vilket gav en kontrastrik bild av vad stadslandskapet är, hur det tolkas samt hur det förändras genom tid och rum likt en organism genom utvecklingsspiralen.  

Det var intressant att se hur det offentliga rummet användes både som verktyg för människor att uttrycka sig inom och igenom det. Ett bra exempel på detta är gatukonsten som utställningen gav utrymme för. Det var en installation som visades där någon tagit en cykel och byggt om till en portabel målarmaskin som  laddats med olika sprayfärger. Sedan cyklade skaparen runt och ställde sig vid lämplig plats för att sedan låta sin maskin göra en rörelse som gick i en stor båge över t.ex en vägg. Med de valda färgerna blev det en fantastiskt fin regnbåge. Detta motiv kunde sedan flyttas runt på stadens olika väggar och och använda sig av det offentliga rummet som målarduk. 

Gatukonsten är intressant i den benämningen att den bekämpas ständigt genom polisinsatser, sanering, övervakning vilket gör kontexten spänningsfull. Trots bekämpningen från staten så sipprar gatukonsten ut genom försöket att kontrollera den. På samma gång betalas och stöds bilder av reklam som visas i det offentliga rummet i hållplatser, på byggnader, i spårvagnar, överallt. Innan gatukonsten blivit uppmärksammad på senare tid och tagit steget in i stadens egna konsthallar har graffitin varit ständigt närvarande. Som liten trivia kom graffitin till Sverige runt 1985 då den inflytelserika filmen "Stylewars" nådde oss och inspirerade dåtidens ungdomar i ett helt rent Sverige som aldrig hade mött fenomenet tidigare. Filmen visar New Yorks graffitiscen och stadens urbana liv i en transparent vision sedd från graffitikonstnärerna själva. Där hade kulturen redan vart etablerad sedan 70-talet.

I utställningen var det intressant att se allas subjektiva version och bild av stadslandskapet och att så mycket fin konst gjorts av staden som inspiration. 

Om man som lärare skulle upptäcka att ungdomar i sin klass har ett intresse för graffiti skulle man i  bildundervisningen kunna fånga upp dem och låta dem göra lagliga graffitiprojekt i skolan eller utanför för att hindra att de hamnar i kriminella aktiviteter genom att de utövar sina färdigheter på stadens väggar. Graffitin kan vara en inkörsport till annan kriminalitet och det är synd att staten och skolan inte har mer lagliga projekt och väggar för ungdomar att uttrycka sig på. 

Utställning 4.

Tove Jansson. Lusten att skapa och leva.

Själv har jag innan vart mycket bekant med Mumintrollen som många andra barn och tittade mycket på filmerna när jag var liten och de gick rakt in i hjärtat. Men faktiskt så har jag inte haft någon vidare kunskap om Tove Janson. När utställningen började här i Göteborg och alla pratade om Tove Janson förstod jag inte vem hon va tills Amanda i klassen sa att det var Skaparen av mumintrollen. 

Så är det ibland, och det gör det extra fint tycker jag. Just att jag känner så tydligt och varmt igenkännande till mumintrollen och att på så sätt har jag tagit del av Tove Janson i hennes fantastiska inre värld och upplevt en del av henne genom hennes sagor och illustrationer. 

Ja är faktiskt glad att jag inte visste någonting om Tove förutom att hon var finsk vilket sporrade upp min entusiasm för att gå på utställningen.

Att Tove arbetat inom så många olika områden var otroligt intressant att ta del av och det gick att se hela hennes utveckling som estet.

 

Något som gör hennes konst och mumintrollen så populära världen över är kanske just för att hon är fördomsfri genom sina sagor och lyfter viktiga frågor kring natur, livet och kärlek på ett hoppfullt sätt. Utöver detta är har hon en fantastisk fantasi som hon vårdade och närde till fullo.

Det var intressant och inspirerande att se alla hennes andra verk och hennes oljemålningar gjorde stort intryck på mig. Här kunde man se vilket fantastiskt ljus hon kunde fånga i sitt måleri där högdagrar och skuggor kompletterade varandra med stark visuell effekt.

Något som värmde mig var att se alla små barn springa runt och va helt uppslukade av alla Muminillustrationer och det fanns tillockmed en avdelning med mysiga små sagohörnor där vuxna och barn samlades för sagoläsning. 

De hade på utställningen en workshop där de små och vuxna kunde skapa kring Mumin fenomenet vilket var en populär del. Här är det klart och tydligt hur en intressant miljö och inspiration som i detta fallet var Mumin och Tove automatiskt sätter igång människor att vilja skapa, framförallt barn. 

Tove Jansson har förutom Mumin illustrerat en mängd andra litterära verk. Några av dessa är J.R.R Tolkiens "Bilbo" och "Alice i underlandet".

Tove Jansson har dessutom arbetat flitigt med att illustrera i en rad olika tidskrifter.

Mumin berättelserna har hon författat själv.

Det går verkligen att känna hur mycket hon uppskattade sitt arbetet och det är alltid en enorm inspiration med människor som vågar vara sig själva och följa sina drömmar. 

 År 1966 vann Tove Jansson H.C. Andersen-medaljen som eloge för hennes författarskap inom barnlitteraturen och 100 års minnet av Tove Jansson hedrades med att en park i Helsingfors fick gå  under namnet "Tove Janssons park. 

Jag går slutligen ifrån denna fantastiska utställning fylld med värme, inspiration och ett stort leende.

 

 

 

 

Assignment 7#

 

 

Workshop 7/3

Dagens workshop var mycket intressant, vi behandlade komposition utifrån innehåll och tolkning av bilder utifrån dess kontext. Vi pratade inte om komposition utifrån vart föremål är placerade för att få en bra balans eller var det gyllende snittet är. Dagens workshop liknade mer en analytiskt kompositionstolkning utifrån var och en i hur bilder tolkas olika. 

Hur skulle man kunna använda dokumentärt fotografi i skolan didaktiskt?

Vi gick i gruppen igenom olika upplägg och vart man som lärare kan börja i en sådan mångsidig gren som dokumentärt fotografi. 

Jag som lärare kan innan lektion välja ut fotografin som öppnar kring reflektion och diskussion. Bra exempel på detta är t.ex foton som skildrar krig, samhällsproblem, kolonialism. 

Jag bifogar här en bild som jag skulle vilja använda mig av i en undervisningssituation.

Bilden kan med fördel visas på projektor och att ha ett bildspel med flera bilder som belyser samma tema. Här kan man be var och en först göra en egen subjektiv reflektion av vad de se ser på bilden och skriva ner vad de tänker på. När alla är klara med sin egna reflektion har vi en gemensam genomgång av vad alla har kommit fram till. Därefter berättar jag som lärare om själva händelsen i bilden representeras och lyfter fram problembaserade element kopplade till den. Bilden visar svält och förtryck i Nigeria orsakat under år av inbördeskrig.

Därefter kopplar klassen ihop för ett öppet samtal kring bilden. Tanken med samtalet är att det skall öppna upp för ett kritiskt förhållningssätt och etiska frågeställningar kring vad som ses på bilden. Detta för att också få perspektiv på den egna situationen i Sverige och hur vi kan jämföra vår levnadssituation med andras. På detta sätt kan vi få en djupare förståelse kring oss själva som människor och öva upp empati genom att försöka på ett djupare plan sätta oss in i någon annans situation. Här kan man fråga eleverna t.ex varför det är viktigt att visa bilder som denna? Här kan vi knyta ihop situationen med fotografen som tagit bilden och hur kameran fungerar som ett kraftfullt verktyg att förmedla information av händelser som ägt rum. Som vidare uppgift hade eleverna själva kunna välja en situation de själva anser är ett problem och hur man med hjälp av bilder skulle kunna visa detta.

 Det går att koppla detta vidare kring reflektion varför vi inte ser dessa bilder oftare då det är människor som behöver hjälp och framförallt från oss som har det bättre i västvärlden.

Här kan klassen föra samtal i grupper i hur vi skulle kunna hjälpa till från skolan? 

För att göra en samhällskritisk situation konstruktiv tror jag inte att det räcker att prata om problemen utan vi som människor måste känna att vi är delaktiga i något som kan förbättra situationen.

Som klassprojekt hade man kunnat starta en insamlingsfond till t.ex ett utvalt problemområde där var och en får hitta mening i arbetet kring att vara en del till det bättre. Eleverna skulle kunna göra egna fotoprojekt och under lektionstid hitta insamlingsförslag. Som lärare kan man till ett längre projekt  söka bidrag från kommunen och andra organisationer. 

Om ett längre projekt skulle bli av är detta ett utmärkt sätt för var och en att föra dokumentärt fotografi av processen som i slutet skulle ge en teoretisk och praktisk övning för eleven i dokumentärt fotografi. Genom att föra hjälpa t.ex genom en insamlingsfond och arbeta dokumentärt kring detta knyts likaså mänsklig kontakt där eleven och klassen faktiskt kan se att de går att göra skillnad men framförallt att det blir lättare om man är många. Genom att göra denna typen av kollektiva samspel mot det bättre tror jag att självförtroende och vilja dessutom byggs upp hos eleven att ta egna initiativ kring frågor som behandlar t.ex mänskliga rättigheter. Dokumentärt fotografi kan ses som ett effektivt sätt för eleven att kunna arbeta praktiskt med egna frågor som känns viktiga att ta upp. Genom en arbetsprocess med kamera kring något individen själv fyller med mening kommer tekniskt kunskap om kameran utvecklas där läraren kan vara en hjälpande hand i att visa redigeringsprogram, kamerafunktioner mm.  

Verkstadsvecka 28/2

Dagens har till störta delen gått till att blanda färg. Färgtyperna i textiltryck skiljer sig från  akrylmåleri som jag vanligtvis arbetar med. Eller rättare sagt, hur textilfärgen reagerar på olika typer av textil. Till mitt tryck behöver jag många kulörer som är både starka och täckande då min textil är svart. Jag fick helt enkelt testtrycka mängder av gånger för att få till rätt täckande effekt. Jag använde mig mestadels av koncentrat av färgpigment vilket var lärorikt, framförallt i hur starka dessa pigment var och att dosera till att få rätt valör att stämma var en utmaning. De andra har redan satt igång och trycker för fullt vilket stressar mig lite, dock vill jag få mina färger att stämma och känner att den här delen är mycket viktig del inom textiltrycket. Slutligen fick jag klart alla kulörer och imån är jag redo för att trycka.

1/3

Idag har jag kommit igång med mitt tryck. Det är är en otroligt tidskrävande process alla delar tar inför trycket och det krävs noggrannhet. Jag har haft en del  små detaljer i många olika kulörer vilket tar mycket tid. Jag älskar att tryckfärgen är så stark och har en sån otrolig täckande förmåga. Jag kände dock under dagen att jag vill överge min grundidé då jag fått andra tankar på vad jag vill göra. Jag vill utforska olika tekniker och testa mig fram.

      

 För mig gör det inget om jag inte blir klar med något helt tills på fredag, jag kan fortsätta med det jag startat upp hemma. Det blev en lång dag och resutatet började mot slutet bli riktigt bra. Jag hade nu vart i verkstaden i över 12 timmar och var trött men ville göra en sista idé som förmodligen skulle få klart dagens tryck. Jag borde gått hem, jag råkade förstöra hela mitt arbete genom denna sista idé som var att täcka allt jag gjort med en tunn transparent färg som skulle få motiven jag tryckt att lysa igenom, det blev raka motsatsen så den nya färgen täckte allt. Jag försökte desperat tvätta bort allt och dränkte hela min textil i varmt vatten och försökte krama ur den nya färgen. När jag gjorde detta försvann nästan alla motiv jag gjort då jag glömt att värmefixera innan. Detta var min svart textil, innan jag gick hem gjorde det blåa trycket som är på bilden ovan. Jag kände att jag behövde något att visa upp på morgondagens genomgång. Slutligen gick jag hem i den tysta natten.

2/3

På morgonens genomgång gick vi igenom allas tryck vilket var otroligt kul då det är så olika uttryck, tekniker och tankar. Vid min presentation hade jag bara det sista att visa upp som jag gjort igår innan jag hem. Jag berättade vad som hänt med min tryck att det blivit förstört men de andra ville att jag skulle hämta trycket. Jag gjorde detta och konstigt nog hade textilen torkat och det såg helt annorlunda ut idag. Många gillade hur textilen såg ut nu och jag blev inspirerad av gruppens pepp. Det här var sista dagen i verkstaden och jag hade ingen tid att förlora. Något jag insett om mig själv gång på gång är att jag mår som bäst när jag skapar något. Tiden rusar iväg och jag känner ett otroligt fokus som ger en inre konstruktiv drivkraft som jag har svårt att hitta i annat. I ett didaktisk sammanhang kan verkligen textiltryck fundera på många sätt. Det känns som ett bra vägöppnare då det är en egen gren med egna tekniker som kan användas på ett oändligt antal sätt. Problematiken kan nog vara att de flesta skolor inte har tillgång till en textiltrycksverkstad. Om fallet är sådant går det att hitta andra vägar för att kunna trycka i vilket fall. Billiga effektiva  trycktekniker exempelvis linoleumtryck, träsnittstryck, potatistryck mm. Det behöver inte kosta något. Man kan komma otroligt långt med bara en textiltrycksram och det behövs inte dyra belysningsrum utan det går att trycka genom papper, olika raster och annat. Jag arbetade på hela kvällen och vid 00.00 hade jag fått klart två textiler med tryck. Jag använde mig av svällpasta som behöver torka under natten och jag har gjort lite kollagetekniker på den ena textilen genom att sy på olika lappar. Genom att stryka pastan när den är torr så sväller den. detta är ett utmärkt sätt att på en kraftfull textur på färgen. Båda textilerna ingår i ett tema kring rymden men tyvärr har jag inget kort på dem då jag idag tappade min mobil i marken så displayen krossades. 

3/3

Veckan har vart mycket givande och jag har upptäckt  mycket om mig själv genom att ha arbetat med textiltryck. Jag kommer definitivt att fortsätta med denna teknik och textil överlag ger fantastiska möjligheter. Didaktiskt skulle man kunna arbeta med kollage, tryck och skulptur av textil. Det går alltid att få tag på billiga textiler på secondhand eller att eleven tar med material hemifrån. 

Arbetsprocessen har absolut varit det mest givande för min del och jag är extra glad att jag fick klart ett par textiler. Jag kommer att spänna upp dessa på ram. Under genomgången var det kul att få se och höra vad de andra gjort från de olika verkstäderna vilket inspirerade mig. Jag är verkligen sugen på att pröva på ritplatta efter att ha sett olika arbeten skapade med digitala verktyg. Under min presentation var det många som påpekade just mitt felsteg som ledde till något annat och det positiva med detta. Det roliga är att resultatet inte går att kontrollera vilket gör det mer unikt. Det svåra kanske är att kunna reproducera något genom detta arbetssätt och att minnas exakt vad jag gjort för att få fram resultatet igen, men och andra sidan så öppnades nya arbetssätt genom processen vilka går att ta fram vid ett annat tillfälle. Jag känner att detta behöver vara närvarande i bildundervisningen. Att eleven är fri i att få utforska och att mina preferenser inte får påverka. Detta tror jag effektivt går att genomföra i skolan om vi kan presentera nya roliga arbetssätt och tekniker där eleven får gå sin egna väg genom dessa.