Gestaltningsvecka 2.
Det har vart en intressant vecka med mycket intryck. Jag fortsatte med temat identitet och jag ville fortsätta i samma anda som förra veckan då jag inte hade något givet mål utan får se vad som kommer till mig och sedan försöka fånga detta på något sätt. Det blev rörlig bild som medium och en del tekniker som jag använt mig av är stop-motion. Jag ville testa något nytt och tanken slog mig att en kopiator skulle kunna användas för att kopiera massa bilder som är kopplade till min gestaltning.
Jag gjorde detta och och det blev runt 300 kopior som jag sedan fotograferade av. Dessa gjorde jag sedan stop-motion av. Jag använde mig utöver detta sekvenser från naturfilmer som jag klippt in som del av mitt arbete för att få större effekt i det narrativa. Jag fortsatte sedan att undersöka min fysiska kontakt med min identitet genom att laborera med färg, ljus, kropp och rum. detta filmade jag med och har använt mig av lite material från detta med i den slutliga filmsekvensen.
Här är filmen i länken nedan. (lösenord för video: 666)
Det är otroligt mycket frågor som kommer upp inom mig.
Vad är identitet? Vem är jag? Vart befinner vi oss i kosmos och vad är det vi är del av. Vad hände innan mitt liv? Vad händer efter mitt liv? Vad är liv? Och slutligen varför finns det liv?
Jag känner att alla dessa frågor är kopplade till min egen identitet och jag känner att jag behöver utforska dessa frågor för att få en djupare bild av vem jag är och världen runt omkring mig.
Identitet: "Människans identitet är det som definierar den
unika människan. Den kan vara självdefinierad (hur man upplever sig
själv, vem man är och inte är) eller definierad av andra. En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper."https://sv.wikipedia.org/wiki/Identitet_(beteendevetenskap)
Begreppet identitet är mångtydigt i sig och det finns olika perspektiv när vi diskuterar kring det.
Men generellt handlar identitet om självbild och vilka vi är som unika varelser. Går det att ha en fulländad identitet, alltså kan någon känna sig själv så bra att det inte finns något kvar att veta om sig själv? Om det finns sådana väsen är en intressant tanke och om någon är på den den nivån är det säkert en varelse med så stort och högt medvetande att den kan facit på universum.
Det kan ses som vi är i en ständig förändring då vår omgivning inte är statiskt utan dynamisk genom hela livet. Jag tänker att det är så det alltid har vart, kosmos är föränderligt likt en levande organism.
När vi pratar om identitet blir det för mig en existentiell tolkning då jag själv är starkt driven av dessa frågor kring livet och världsalltet, dessa frågor hjälper mig att lära känna lära känna mig själv på ett djupare plan och är de en del av utvecklingen kring min identitet.
Därför blir identitet lätt ett abstrakt begrepp som till stor del kan ses som en personlig tolkning av verkligheten och världen och att kunna sätta sig själv i förhållande i denna kontext. genom identiteten lever jag i världen och påverkar omgivningen på ett eller annat sätt då jag finns till som ett fragmenterat fragment av jordens samlade identiteter i olika former av liv.
Filmsekvensen du kommer att se är en samlad känsla en liten del av allt jag beskrivit ovan. Jag hoppas kunna arbeta vidare i detta temat och att koppla makt till bilden med. Jag är fortfarande i ett undersökande läge där processen får bli en tolkning av mig själv kopplat till begreppet identitet.
Att elever i undervisningen kan arbeta med ett undersökande förhållningssätt kring sin egen identitet kan ses som ett bra sätt för dem att lära känna sig själva och varandra. De kan på detta sättet kanske känna att de gör något som är meningsfullt för dem. Att de sedan kan del av varandras arbeten och processer genom samtal i klassrummet får de övning i att se varandras olikheter och likheter i ett kollektivt samspel. Detta är en fördel för mig som lärare då vi i klassrummet kan få igång ett undersökande samtal på et sätt som kanske sker mer naturligt om uppgifterna är av undersökande art.
Konstnären Cai Gua-Qiang har ett fint synsätt när det gäller konst och kreativitet. Han ser processen som en tunnel av tidsrymd där den visuella världen kommunicerar med energin från en dolda okända världen. (Art now, sid 92).
Med detta avslutar jag min andra gestaltningsvecka.
May the force be with you.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar