torsdag 27 april 2017

Gestaltningsvecka 5.

Jag har valt att denna veckan jobba i min process med något jag redan gjort fast försöka göra om den på ett nytt sätt. Jag har för ett tag sedan gjort en kortfilm som jag inte blev så nöjd med, framförallt ficka jag inte till musiken och den känslan jag ville åt i klippningen och praktiska ting som tid och annat stod i vägen. Jag hade dessutom massa oklippt råmaterial kvar som jag har gått igenom och plockat ut lite nytt ifrån.  
 Att klippa och gå igenom film är oerhört tidskrävande och det kan nog endast förstås helt om man testar själv. Veckans tid ha slukats till denna lilla nya version av filmen. 

Lösenord krävs för att se filmen på sidan.
Lösenord. 6666
 




 Intressant att se till var hur jag ändrat uppfattning om den gamla filmen genom att bara ha vart borta ifrån den ett tag. Jag tänker att identiteten förmodligen förändras subtilt varje dag utan att jag alltid tänker på det. Ingen dag är lik någon annan vilket ger nya erfarenheter, vi går igenom dessa dagar genom livet och formas efter och med dem. Ofta har jag känt att det är de riktigt stora vändningarna i mitt liv som kanske förändrat min identitet mest men börjar nu se till att de små erfarenheterna kanske kan förändra lika mycket. 

Jag klippte ihop en ny version den gamla filmen och valde att göra det till en låt med titelnamn "Love Theme" av kompositören "Vangelis". Låten återfinns i filmen "Bladerunner" från 1982 (Regissör: Ridley Scott). Filmen Bladerunner har gjort starkt intryck på mig och det var mycket lättare att klippa denna gång då musiken från filmen i sig förmedlar en stark känsla hos mig vilket tände rytmen som krävs för mig att kunna klippa film. Intressant var att se till hur jag kan använda någon annans känsla och erfarenhet (Identitet) som i detta fallet är låten "Love Theme" och placera den i en ny kontext. Det blir en helt annan känsla och en helt annan innebörd som är färgad av alla inblandade.
Människorna som visas i filmen har dessutom sina egna erfarenheter av makt och identitet, det finns många ingångar att kunna arbeta vidare i det spåret. Min grundtanke var att visa personers känslor genom deras ögon. Genom att de visar sina känslor ger de ut en el av sin identitet till betraktaren.
I skolan skulle elever och barn kunna arbeta med att använda arbeten de tidigare gjort och försöka hitta nya sätt att arbeta med dem när det gått en tid. De skulle kunna göra något nytt av andras arbeten och försöka hitta nya ingångar och inspiration i sin estetiska läroprocess.


onsdag 19 april 2017

Gestaltningsvecka 3 och 4.

Jag har funderat mycket på det här med makt och identitet och begreppen i sig vilket gör de större och större. Jag känner att samhället i sig utövar makt på ett sätt som medför tvång i lagar, regler, normer, status, skatt,. På många sätt kan det ses som samhället hindrar människor i många avseenden, för att vara del av samhället måste du rätta dig efter det och de starkaste överlever.
. Samhällets auktoriteter och politiker tvingar och styr den stora massan i den riktningen de vill och och efter deras behov. Deras verktyg att få igenom sin vilja kan ses som användningen av makt och inte alla människors lika rätt och fria vilja, detta är min subjektiva mening. 
En fråga uppstår inom mig. Vad ger en annan människa rätten att bestämma och kontrollera någon annan ? Enligt min mening, INGEN!
Makt kan kontrollera mycket men det kan aldrig kontrollera någon annans tankar fullt ut. Fantasin är någon som kan ses som svårt att kontrollera genom makt med. Jag har här innan spytt galla över maktens destruktivitet, makt klingar för mig negativt.
Däremot har vi faktiskt makten att kontrollera oss själv både å gott och ont. Vi kan tvinga oss själva att göra saker som vi inte vill eller vill.  Vi kan välja att våga drömma och följa våra drömmar eller tvivla på oss själva. Men att lyssna till sin egen röst kan också ses som en viss makt. Makten att lyssna på sig själv och våga följa sin röst. 
Det går alltid att gå emot auktoriteter men det ger ojämna odds. Men makt kan aldrig stoppa någon annans vilja fullt ut. Ett bra exempel är graffiti och klotter som ger utövaren makt över auktoriteten där hen kan ge fritt uttryck att förmedla åsikter i det offentliga rummet utan statens tillåtelse.
Det kallas skadegörelse i lagens anda men enligt mig är likaså reklamen som pryder gator och torg  skadegörelse. Reklamen är där mot min vilja och jag avskyr den och enligt mig påverkar den hela samhället i en tragisk riktning mot osunda ideal, materialism och överkonsumtion.

I denna gestaltning ville jag hitta någon form av inspiration och använda den i en ny situation. Jag gick till biblioteket.  Jag hamnade bland seriemagasinen och drömde mig bort för ett tag. Jag hittade ett par tidningar. Jag valde sedan ut ett par karaktärer ifrån magasinen och satte dem i min egna värld genom att teckna om dem och ge mig själv friheten samt makten att ändra kontext i ett par nya tecknade bilder.



 Rymdkatten ovan var i originalbilden svartvit, ledsen och i en annan situation.
 
 


"Skelletor" är den onda skurken i den tecknade serien "He-man"
Han är alltid elak och ond. Jag ville ändra miljö där "Skelletor" istället är snäll och kärleksfull.

 Något som alltid vart viktigt för mig och min identitet är de saker jag gjort själv i livet utan tvång från andra. Att skapa egna intressen och sysslor har vart en viktig del för att kunna hitta mig själv som person och finna verklig mening i det jag gör. Jag vill till ockmed påstå lycka, för när vi skapar något från inom oss själva skapar vi ett eget universum där vi alltid är trygga och kan återkomma och detta universum växer om vi vårdar det. 
Jag känner mest glädje när jag kan få göra mina små obetydliga teckningar för att jag själv vill.
Inspirationen från andra kommer då automatiskt och på så sätt formar den mig, som seriemagasinen vilket kan ses som att vi formas genom varandra i en fantasidriven evolution. 

I skolan kan det ses som att eleverna själva behöver få hitta mening med sina arbeten i största möjliga mån. Om någon får skapa ett intresse baserat på deras egna preferenser kanske det självförtroendet kan nås som behövs för att våga följa sin inre röst och sina drömmar, eller iallafall underlätta detta. Vi är alla unika varelser och behöver få utvecklas fritt inifrån vår inre värld utan tvång från andra.

Jag vill avslutningsvis koppla detta till förra veckans läsning av "Interkulturella perspektiv" där jag vill använda mig av detta citat som är kommet ifrån ett postkulturellt perspektiv i syn på identitet.

"Multibla identiteter är nyckelbegrepp för att förstå identitetsprocesser i en mångfacetterad värld"
(Lorentzs & Bergstedt, 2016, sid 53.)

Jag är enig med detta och intressant i läsningen är att det verkar vara olika ställningstaganden och perspektiv hos människor i synen på identitet. Jag anser själv att det ena inte behöver utesluta det andra. Vi måste få hitta vår egna mening att tolka vår identitet och försöka minimera förutfattade meningar om andras identitet. Vi måste få skapa vår egna mening i den  värld vi befinner oss i och på detta sätt skapa vår egen uppfattning. Lite kul tycker jag tanken är på att vi lever på en ytterst begränsad plats (Jorden) som i sin tur befinner sig i något som förmodligen är ändlöst i både tid och rum. Vi vet inte själva vad vi är del av eller vart vi kommer ifrån om vi skall helt objektiva. Om vi hade veta det hade vi haft facit på universum som än idag är ett olöst mysterium och ej tillgängligt för oss fysiskt.
Med detta i åtanke är jag skeptiskt till att ha starka och sanna ställningstaganden till vad identitet är.
Som framtida lärare är det viktigt för mig att se till vilken miljö jag skapar för eleverna (människorna) att utveckla sin identitet i.
Jag vill inte styra någons utveckling gentemot mina preferenser genom makt utan istället skapa konstruktiva didaktiska miljöer för att få dem att hitta sin unika subjektivitet baserat på deras egna fria val.
För att kunna göra detta tror jag det är viktigt att skapa lärandesituationer som låter barn och elever undersöka själva och finna mening utifrån sig själv som subjekt och att jag som lärare är en stöttepelare och en hjälpande hand processen. På detta sätt tror jag att alla kan komma åt den estetiska läroprocessen och på ett konstruktivt sätt som inte är påtvingat genom lärarens makt utan sprunget från individen själv.
 



   
 

torsdag 6 april 2017


 Gestaltningsvecka 2.



Det har vart en intressant vecka med mycket intryck. Jag fortsatte med temat identitet och jag ville fortsätta i samma anda som förra veckan då jag inte hade något givet mål utan får se vad som kommer till mig och sedan försöka fånga detta på något sätt. Det blev rörlig bild som medium och en del tekniker som jag använt mig av är stop-motion. Jag ville testa något nytt och tanken slog mig att en kopiator skulle kunna användas för att kopiera massa bilder som är kopplade till min gestaltning. 
Jag gjorde detta och och det blev runt 300 kopior som jag sedan fotograferade av. Dessa gjorde jag sedan stop-motion av. Jag använde mig utöver detta sekvenser från naturfilmer som jag klippt in som del av mitt arbete för att få större effekt i det narrativa. Jag fortsatte sedan att undersöka min fysiska kontakt med min identitet genom att laborera med färg, ljus, kropp och rum. detta filmade jag med och har använt mig av lite material från detta med i den slutliga filmsekvensen. 

Här är filmen i länken nedan. (lösenord för video: 666)

 

Det är otroligt mycket frågor som kommer upp inom mig. 

Vad är identitet? Vem är jag? Vart befinner vi oss i kosmos och vad är det vi är del av. Vad hände innan mitt liv? Vad händer efter mitt liv? Vad är liv? Och slutligen varför finns det liv?  
Jag känner att alla dessa frågor är kopplade till min egen identitet och jag känner att jag behöver utforska dessa frågor för att få en djupare bild av vem jag är och världen runt omkring mig.


Identitet: "Människans identitet är det som definierar den unika människan. Den kan vara självdefinierad (hur man upplever sig själv, vem man är och inte är) eller definierad av andra. En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper."https://sv.wikipedia.org/wiki/Identitet_(beteendevetenskap)

Begreppet identitet är mångtydigt i sig och det finns olika perspektiv när vi diskuterar kring det.
Men generellt handlar identitet om självbild och vilka vi är som unika varelser. Går det att ha en fulländad identitet, alltså kan någon känna sig själv så bra att det inte finns något kvar att veta om sig själv? Om det finns sådana väsen är en intressant tanke och om någon är på den den nivån är det säkert en varelse med så stort och högt medvetande att den kan facit på universum.

Det kan ses som vi är i en ständig förändring då vår omgivning inte är statiskt utan dynamisk genom hela livet. Jag tänker att det är så det alltid har vart, kosmos är föränderligt likt en levande organism.
När vi pratar om identitet blir det för mig en existentiell tolkning då jag själv är starkt driven av dessa frågor kring livet och världsalltet, dessa frågor hjälper mig att lära känna lära känna mig själv på ett djupare plan och är de en del av utvecklingen kring min identitet. 

Därför blir identitet lätt ett abstrakt begrepp som till stor del kan ses som en personlig tolkning av verkligheten och världen och att kunna sätta sig själv i förhållande i denna kontext. genom identiteten lever jag i världen och påverkar omgivningen på ett eller annat sätt då jag finns till som ett fragmenterat fragment av jordens samlade identiteter i olika former av liv. 
Filmsekvensen du kommer att se är en samlad känsla en liten del av allt jag beskrivit ovan. Jag hoppas kunna arbeta vidare i detta temat och att koppla makt till bilden med. Jag är fortfarande i ett undersökande läge där processen får bli en tolkning av mig själv kopplat till begreppet identitet.  
 Att elever i undervisningen kan arbeta med ett undersökande förhållningssätt kring sin egen identitet kan ses som ett bra sätt för dem att lära känna sig själva och varandra. De kan på detta sättet kanske känna att de gör något som är meningsfullt för dem. Att de sedan kan del av varandras arbeten och processer genom samtal i klassrummet får de övning i att se varandras olikheter och likheter i ett kollektivt samspel. Detta är en fördel för mig som lärare då vi i klassrummet kan få igång ett undersökande samtal på et sätt som kanske sker mer naturligt om uppgifterna är av undersökande art.

Konstnären Cai Gua-Qiang har ett fint synsätt när det gäller konst och kreativitet. Han ser processen som en tunnel av tidsrymd där den visuella världen kommunicerar  med energin från en dolda okända världen. (Art now, sid 92).
Med detta avslutar jag min andra gestaltningsvecka.
 May the force be with you.



 


  










onsdag 29 mars 2017






Reflektion - Gestaltningsvecka nr 1.



Veckan var rätt trögstartad rent praktiskt, första dagen gick till för att hitta inspiration och tänka ut olika vägar jag kanske kan använda mig av. Jag vet inte vad det här momentet jag göra idag kommer bli men jag har tänkt att ha en overheadmaskin och sedan skapa något live och filma detta. Filmsekvenserna skall bli min utgångspunkt och jag hoppas att de skall ge vidare tankar som väcker fantasin och öppnar upp vägar att starta detta gestaltningsprojekt. Uppstarten gick praktiskt rätt bra men det tog mycket tid till allt runtomkring som att fixa kamera, stativ, ladda batteri, ordna med färg mm.



(Om länken inte fungerar här så kopiera den och klistra in den i sökfältet)
Jag använde mig av bläck och en genomskinlig plastfilm som jag lade på en overhead, jag filmade sedan den stora bilden som monitorn visade, detta medans jag arbetade med färgen.

Jag kommer att börja med ”Identitet” som gestaltningsperspektiv och just nu vill jag arbeta med min egen identitet där jag vill utforska hur den kan visas genom olika vägar, uttryck och känslor. Något som jag tänker på är att det inte kan finnas ett givet svar kring identitet och att det direkt är kopplat till existenstiella frågeställningar som berör religion, vår existens, döden, och livet. 

Vad är identitet? Det beror helt på vilket perspektiv som tas. Identitet är kopplat starkt till vilka vi är som levande varelser och hur bra vi känner oss själva i världen vi lever i. Men hur kan någon veta vem den är fullt ut. För att svara på den frågan helt och fullt kan det ses som att vi måste ha konkreta svar på vad som hände t.ex innan livet eller vad som kommer hända efter döden. Utan att veta detta kan det inte heller ges en exakt definition av en identitet. Jag har valt att skapa en fråga som lyder:
Vad är en människa? Om du skulle beskriva en människa för något som aldrig sett en människa, hur skulle du göra? Det kan ses som en svår uppgift. Varje djur och människa är unik och om vi ser vad vi människor är kapabla till är kan det ses i ett spektra från ren ondska till fulländad kärlek. Här kan vi fråga oss vad ondska eller ren kärlek är. Jag tror de flesta kommer ha mycket lika svar men många dessutom olika. Det jag tar upp här är på det sättet kopplat till identitet och jag skrapar bara ytterst på ytan. Jag hoppas i gestaltningsperioden kunna utforska detta och gå ner på djupare vatten.
 

Jag har hittills improviserat fram motiv utifrån mina rörelser och impulser i nuet och utforskar här min nuvarande fysiska identitet. Detta blev en uttömmande process med en del intressanta resultat som jag nog kommer kunna ha användning för. Mycket av det filmade materialet blev dåligt men några oväntade resultat fick faktiskt den typ av känsla jag sökte. Jag prövade en mängd olika saker som att blåsa på färgen, låta den rinna, blanda i andra färger, skaka på pappret och bara sitta stilla och studera vad som hände. Genom att senare titta på det filmade materialet kunde jag identifiera de tekniker jag använt i de klipp som blev bra. Detta blev ny kunskap för mig, jag fick en klar bild om vad som fungerade och inte. Jag kommer fortsätta i samma anda för att få fram nya resultat och mer material.
I detta skede fick jag nya tankar om att utforska vad makt inte kan kontrollera. Jag kom att tänka på fantasin som unikt element som ingen auktoritet eller maktutövare kan ta ifrån en. Oavsett vad en människa blir utsatt för när den blir offer för makt så går det aldrig kontrollera vad någon skall tänka, vilket hopp någon har inom sig, eller förhindra fantasin att äga rum om den vill ta fäste. Första gestaltningsveckan får ses som uppvärmning och jag har inte riktigt fått exakt klarhet i vad jag kommer att göra eller vad det kommer att leda till men processen är igång och tankarna formas under tiden. I nuläget får jag redigera filmmaterialet, mycket strul har uppstått i redigeringsprogrammet och de tekniska problem som kommit i min väg har jag positivt tagit lärdom av. Jag ser fram emot nästa vecka där jag tänkt klippa ihop material och filma ytterligare.




söndag 12 mars 2017

Kulturorientering.



I början av terminen var vi på klassresa till Köpenhamn där vi besökte konstmuseet Louisiana.
Museet hade en utställning av konstnären "Louise Bourgeois" som visade "Cells" som är ett av hennes stora livsverk. Utställningen i sig var helt fantastisk och jag blev oerhört imponerad av den slagkraft hennes konst har som kom i form av enorma installationer där rummen hade använts för att förstärka verkens karaktär. Jag ville först  tolka utställningen själv utan att läsa på för mycket innan om själva utställningen och verken. Intressant var att se till de olika uttrycksmedium Louise använt sig av och av hur många de var. Dessa olika arbetssätt var alltifrån skulptur, glasblåsning, måleri, installationer, teckning, poesi mm. Många installationer var enorma stålkonstruktioner som i sig ställer i sig hög grad av kunskap inom just det hantverket. Likaså med glasblåseri och många av de andra Metoder som använts. Jag får direkt känslan av att Louise inte kan ha gjort alla delar själv utan att ett samarbete med andra konstnärer och hantverkare kanske har vart en del av hennes arbetssätt. detta är dock en egen tolkning. Det var helt enkelt en sådan enorm produktion som liknade hur en filmregissör arbetar med ett stort produktionsteam för att få fram sin slutliga vision.
Kollektiva samarbete inom olika konstformer kan ses som ett kraftfull verktyg i att tänja gränserna i vad som är möjligt för en ensam människas tankevärld. 


Louise Bourgeois behandlar  teman i sin konst som berör det undermedvetna, sexualitet, döden och kroppen. Själv kunde jag känna den röda tråden i Utställningen "Cells" berörde alla dessa teman med en stark koppling till kroppen och det undermedvetna. Cellerna representerar olika former av sinnestillstånd som målar upp en psykologisk och känslomässig förnimmelse av Louise subjektiva värld. Dessa känslor blev sedan en subjektiv upplevelse för mig som tog andra former vilket är ett intressant fenomen i sig. Verken i sig gav mig en genomgående känsla av viss ångest men som tog olika uttryck i vackra impulser format genom konstens olika språk. 

Louise har förklarat att varje cell representerar olika typer av smärta men likaså att cellerna är sammanlänkade med en rädsla och att denna rädsla är själva smärtan. På utställningen fanns en av Louise Bourgeois kända spindlar. Louise började använda spindeln som symbol i sin konst på 90-talet och den går under namnet "Maman" som hyllar hennes moders styrka i starka metaforer kopplade till spindelns egenskaper som djur. 
Den installation som gjorde störst intryck på mig var den stora stålburen med glaskulor vilka befann sig i olika nivåer inom buren. Dessa glaskulor symboliserade olika celler som för mig skapade en annan känsla av olika universum sedda utifrån en punkt där vi människor aldrig befunnit oss. Inspirerande var att Louise gjorde aktivt konst fram till sin död vid 98 års ålder och det var vid hennes äldre år som hon först blivit riktigt erkänd.

  Lånad Bok


 Det var svårt att hitta en bok då det fanns så oerhört mycket bra och inspirerande litteratur.
Till slut valde jag en bok som heter "Wiews" som visar konstnären "Roger Deans" arbeten och karriär.  och han är fortfarande aktiv trots sin ålder på 74 år.
Roger Dean är framförallt känd för sina säregna skivomslag och många band använde sig av hans bilder under 70-80 talet, han är fortfarande aktiv trots sin ålder på 74 år. Även om det är skivomslagen som blev konventionellt erkända så arbetade Dean inom många olika områden som möbeldesign, arkitektur, skulptur och teckning och måleri.  Han använde sig av annorlunda metoder som är svåra att identifiera även för ett tränat öga och han försöker medvetet göra sina tekniker osynliga. Teknikerna han ofta använder sig av är oljebad med olika kulörer och kollage med olika täckande ytor.
Jag hade själv velat pröva oljebad med färger och det var otroligt spännande att se hur han använder sig av dessa för att skapa sina unika miljöer, bakgrunder och motiv.
Här är ett par exempel från skivomslag Roger Dean har designat.




Även om det är skivomslagen som blev konventionellt erkända så är han inom konstvärlden känd för sin innovativa arkitektur, möbeldesign och bildskapande. Dean använder i sin konst element av historia, fantasy, science-fiction, och det undermedvetna som genomsyrar hans arbeten och hans arkitektur. Dessa kan ofta ses som framtidsvisioner i förverkligat tillstånd.





Något som verkligen inspirerar är att Roger Dean inte följde någon trend eller konströrelse vilket gjorde hans verk  unika och udda. Roger Deans arbeten inspirerade dessutom musikbranschen och filmindustrin. Miljöerna i  Filmen Avatar har inspirerats av Roger Deans landskap som återfinns i hans verk. Utöver detta har han arbetat med bokomslag och tv-spelsomslag framförallt under 80-tal. Tv-spelsklassikern Tetris omslag är designat av Roger Dean.



Dean utbildade sig i sina tidiga år inom industriell design, därefter studerade han silversmide och möbeldesign. Det är otroligt att se Deans mångfald och hans kunskaper inom de olika hantverksområden han rör sig inom. Dessa kanske kan ses som bidragande faktorer till varför att hans visioner kan ta så vågade mått och kan förverkligas inom så många områden, detta då han inte är begränsad av praktisk kunskap i uttrycksmetoder.  



Genom att ta del av Roger Deans karriär och hur han arbetat får det mig att tänka på hur lärorikt det är att pröva och undersöka olika metoder inom det kreativa skapandet. När någon lär sig och strävar efter nya arbetsmetoder, tekniker och tankesätt kommer dessa i slutändan integreras och ge den skapande större frihet i att närma sig sin vision oavsett storlek mentalt eller fysiskt.



Roger Dean är fortfarande aktiv trots sin ålder på 74 år och den sista bilden ger en tydlig bild av hur hans storskaliga arbeten kan se ut.

                                           Utställning 2.

Hasselblad and the moon.

 

  

Utställningen "Hasselblad and the moon" Var en intressant upplevelse som belyser kamerans utveckling och Hasselbladskameran specifikt. Människans första steg på månen togs av en hasselbladskamera som astronauten Neil Armstrong hade monterat på sitt bröst. Just denna rymdexpedition gick under namnet "Apollo 11" vilket i sin tur var en viktig del i kalla kriget just för att USA kunde bevisa  i bilderna från månen och rymden sin tekniska utveckling gentemot Sovjetunionen. 
 Något som slog mig är att Neil Armstrong inte var någon professionell fotograf men genom en fantastisk kamera och ett unikt motiv lyckades han skapa flera Ikoniska bilder från rymden som människan tidigare aldrig hade skådat, för första gången kunde vi se våran egna planet som en ensam kropp i kosmos.




En tanke jag får på utställningen är att motivvalet för mig är viktigare framför teknisk prestanda. Placerar sig en fotograf sig i en intressant miljö och tar en bild kan det ses som att bilden automatisk kommer bli intressant. På utställningen blev jag absolut mest imponerad av att människan vart på månen och kunna se detta med egna ögon genom en bild. En tanke som slår mig vid dessa bilder är först och främst inte kamerans tekniska prestanda och bildens fina kvalitet utan motivet. Bilderna är självklart fina rent kvalitetsmässigt vilket förstärker intrycket ytterligare. 

Intressant att se till här är att det finns många som förespråkar att hela månlandningen är riggad och att bilderna är noga tagna i studio. En annan rolig trivia är att Stanley Kubrik gick offentligt ut strax innan han dog och sa att det var han som hade tagit bilderna på månlandningen i studio anställd av USA:s regering och utförde fotograferingen i samarbete med Nasa (USA:s rymdorganisation som ansvarade för Apollo expeditionerna). Jag förespråkar inte att detta har hänt men intressant att se till är att Stanley Kubrik i de flesta av sina filmer fick låna objektiv av Nasa till sina enorma vidvinklar som han inte kunde få fram med något annat objektiv, varför han fick låna dessa objektiv tycker jag är en kul och intressant tanke. Nog om detta.
Det jag vill komma till är att man skall alltid ställa sig kritisk till det man ser och inte ta allt som universella sanningar för att det visas på en bild. Detta får mig direkt att koppla tankarna till retuscheringen i reklambilder samt hur dessa vinklas bilder genom manipulation. På detta sätt förvrängs det vi ser och framför blir ungdomar och barn offer för detta i film och reklam. Dessa typer av bilder är perfekt att ha i bildundervisningen i skolan om man vill inta ett samhällskritiskt perspektiv, samtala kring könsnormer, sexualitet, klass mm.

Kul är att se utvecklingen Hasselbladskameran haft genom tiderna och inom vilka områden den verkat. Kameran var först aktiv inom flygplansspaning för att sedan övergå till en kamera anpassad för fågelskådning för att sedan användas i rymden till sist för att utvecklas till en civil kamera för amatörer och professionella fotografer. 

Det årliga internationella Hasselbladspriset är ett hedersfyllt internationellt pris som Fotografer tilldelas för framstående fotografisk gärning med en prissumma på 1 miljon kr.
Här är avslutningsvis en bild på paret Hasselblad där de går igenom fotografier från månlandningen 1969.




Utställning 3.

Stadslandskap.

Utställningen stadslandskap finns att se på Göteborgs konstmuseum. Det är en stor blandning av olika konstnärers verk och utställningen där alla får visa sin version och bild av stadslandskapet. Det är många vardagliga miljöer satta i intressanta kontexter som gestaltas genom olika medium. Teknikerna som återfinns på utställningen är installationer, måleri, skulptur, animation, arkitektur samt modellbygge, fotografi samt grafik. 
Det var kul att se att det var både gamla och nya verk som fick vara med vilket gav en kontrastrik bild av vad stadslandskapet är, hur det tolkas samt hur det förändras genom tid och rum likt en organism genom utvecklingsspiralen.  

Det var intressant att se hur det offentliga rummet användes både som verktyg för människor att uttrycka sig inom och igenom det. Ett bra exempel på detta är gatukonsten som utställningen gav utrymme för. Det var en installation som visades där någon tagit en cykel och byggt om till en portabel målarmaskin som  laddats med olika sprayfärger. Sedan cyklade skaparen runt och ställde sig vid lämplig plats för att sedan låta sin maskin göra en rörelse som gick i en stor båge över t.ex en vägg. Med de valda färgerna blev det en fantastiskt fin regnbåge. Detta motiv kunde sedan flyttas runt på stadens olika väggar och och använda sig av det offentliga rummet som målarduk. 



Gatukonsten är intressant i den benämningen att den bekämpas ständigt genom polisinsatser, sanering, övervakning vilket gör kontexten spänningsfull. Trots bekämpningen från staten så sipprar gatukonsten ut genom försöket att kontrollera den. På samma gång betalas och stöds bilder av reklam som visas i det offentliga rummet i hållplatser, på byggnader, i spårvagnar, överallt. Innan gatukonsten blivit uppmärksammad på senare tid och tagit steget in i stadens egna konsthallar har graffitin varit ständigt närvarande. Som liten trivia kom graffitin till Sverige runt 1985 då den inflytelserika filmen "Stylewars" nådde oss och inspirerade dåtidens ungdomar i ett helt rent Sverige som aldrig hade mött fenomenet tidigare. Filmen visar New Yorks graffitiscen och stadens urbana liv i en transparent vision sedd från graffitikonstnärerna själva. Där hade kulturen redan vart etablerad sedan 70-talet.
I utställningen var det intressant att se allas subjektiva version och bild av stadslandskapet och att så mycket fin konst gjorts av staden som inspiration. 


Om man som lärare skulle upptäcka att ungdomar i sin klass har ett intresse för graffiti skulle man i  bildundervisningen kunna fånga upp dem och låta dem göra lagliga graffitiprojekt i skolan eller utanför för att hindra att de hamnar i kriminella aktiviteter genom att de utövar sina färdigheter på stadens väggar. Graffitin kan vara en inkörsport till annan kriminalitet och det är synd att staten och skolan inte har mer lagliga projekt och väggar för ungdomar att uttrycka sig på. 


Utställning 4.

Tove Jansson. Lusten att skapa och leva.

Själv har jag innan vart mycket bekant med Mumintrollen som många andra barn och tittade mycket på filmerna när jag var liten och de gick rakt in i hjärtat. Men faktiskt så har jag inte haft någon vidare kunskap om Tove Janson. När utställningen började här i Göteborg och alla pratade om Tove Janson förstod jag inte vem hon va tills Amanda i klassen sa att det var Skaparen av mumintrollen. 
Så är det ibland, och det gör det extra fint tycker jag. Just att jag känner så tydligt och varmt igenkännande till mumintrollen och att på så sätt har jag tagit del av Tove Janson i hennes fantastiska inre värld och upplevt en del av henne genom hennes sagor och illustrationer. 
Ja är faktiskt glad att jag inte visste någonting om Tove förutom att hon var finsk vilket sporrade upp min entusiasm för att gå på utställningen.

Att Tove arbetat inom så många olika områden var otroligt intressant att ta del av och det gick att se hela hennes utveckling som estet.
 
Något som gör hennes konst och mumintrollen så populära världen över är kanske just för att hon är fördomsfri genom sina sagor och lyfter viktiga frågor kring natur, livet och kärlek på ett hoppfullt sätt. Utöver detta är har hon en fantastisk fantasi som hon vårdade och närde till fullo.
Det var intressant och inspirerande att se alla hennes andra verk och hennes oljemålningar gjorde stort intryck på mig. Här kunde man se vilket fantastiskt ljus hon kunde fånga i sitt måleri där högdagrar och skuggor kompletterade varandra med stark visuell effekt.


Något som värmde mig var att se alla små barn springa runt och va helt uppslukade av alla Muminillustrationer och det fanns tillockmed en avdelning med mysiga små sagohörnor där vuxna och barn samlades för sagoläsning. 

De hade på utställningen en workshop där de små och vuxna kunde skapa kring Mumin fenomenet vilket var en populär del. Här är det klart och tydligt hur en intressant miljö och inspiration som i detta fallet var Mumin och Tove automatiskt sätter igång människor att vilja skapa, framförallt barn. 
Tove Jansson har förutom Mumin illustrerat en mängd andra litterära verk. Några av dessa är J.R.R Tolkiens "Bilbo" och "Alice i underlandet".




Tove Jansson har dessutom arbetat flitigt med att illustrera i en rad olika tidskrifter.
Mumin berättelserna har hon författat själv.
Det går verkligen att känna hur mycket hon uppskattade sitt arbetet och det är alltid en enorm inspiration med människor som vågar vara sig själva och följa sina drömmar. 
 År 1966 vann Tove Jansson H.C. Andersen-medaljen som eloge för hennes författarskap inom barnlitteraturen och 100 års minnet av Tove Jansson hedrades med att en park i Helsingfors fick gå  under namnet "Tove Janssons park. 
Jag går slutligen ifrån denna fantastiska utställning fylld med värme, inspiration och ett stort leende.